Mandag 2011-11-21. Klockan 05:15 vaknade farbrorn i minareten pa andra sidan vagen, och det gjorde aven vi. Vi gick dock inte upp forran 06:00, som vi brukar. Da ar det fortfarande ganska morkt, strax efter 06:30 ar det riktigt ljust.

Nar vi skulle ivag upptackte vi att vi var inlasta pa hotellet. Rune, den vigaste i sallskapet, forcerade med en elegant och akrobatisk uppvisning det 2,5 m hoga kravallstaket som skyddade oss fran staden (eller var det tvart om?). Rune ruskade darefter i staketet sa vi trodde hela hotellet skulle vakna, men portieren sov tydligen i den lika lasta receptionen, sa han kom och slappte ut oss.

Dagens etapp, som matte 69 km, var den lindrigaste hittills. det var flackt och fa backar, och det varsta solskenet bromsades av lite dis. Det som sinkade oss, forutom vart standiga sanke baggagekarran, var ett antal vagarbeten dar det var trangt och svart att ta sig fram.

Eftermiddagen agnades at bad vid hotellets pool, samt avkoppling. Vi ar nu i ett omrade som domineras av muslimer. Det betyder, bland annat, att herrar och damer inte far vistas vid poolen under samma tider, samt att alkohol inte far fortaras ”synligt”. Vill man ha en ol blir man hanvisad till ett separat rum, val utom synhall for ovriga restaurangbesokare.

Det som vacker storst uppmarksamhet ar inte att det ar tre galna svenskar som ar ute och cyklar (kanske i dubbel bemarkelse…), det ar var cykelkarra. Indierna verkar aldrig ha sett nagot liknande, intresset ar enormt. Folk star verkligen och tittar, de kommer ocksa fram och fragar vad det ar. En del hundar blir nastan som galna nar vi kommer, och losspringande hundar ar det mycket gott om har.

Vi har haft problem att hitta internetcafeer langs vagen. Det verkar fortfarande vara sallsynt med bredband pa den indiska landsbygden. Jag forsoker uppdatera denna blogg sa ofta jag kommer at, men for de som vill ha ytterligare info rekommenderar jag att lasa Goran Skarners blogg.